Utvecklas i egen takt – om Montessoripedagogiken
Montessoripedagogiken utgår från att alla barn strävar mot självständighet och
barnen får därför utvecklas helt i egen takt. 
Med hjälp av en mängd speciellt
framtaget Montessorimaterial som är estetiskt tilltalande och prydligt uppställt på
hyllor, lockas barnen på ett lekfullt sätt att ta till sig kunskap. Det är allt från pussel
till roliga siffer- och bokstavsmaterial. Lärarna finns hela tiden i bakgrunden, visar
och inspirerar, men det är barnen själva som väljer vad de vill arbeta med.
”Hjälp mig att hjälpa mig själv” är en av Montessoripedagogikens grundtankar. Varje individ måste själv inspireras och klara av själva inlärningen. I en Montessoriförskola är lärarnas uppgift inte att lära ut, utan att observera barnen och vara lyhörda och uppmärksamma på varje barns utveckling, för att kunna ge den stimulans som varje barns mognad och intresse svarar mot. Varje barn är unikt och behöver utvecklas i sin egen takt. Genom att inte i tid och otid hjälpa barnen, utan i stället låta dem fritt experimentera, pröva sig fram och öva sig inom olika områden, har man undanröjt de hinder, som vi vuxna normalt ställer i vägen för barnens naturliga utveckling.
Montessoripedagogiken har fått sitt namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952). Maria Montessori var Italiens första kvinnliga läkare. Hon blev speciellt intresserad av barn och deras utveckling. Genom pedagogiska studier och observationer utvecklade hon en egen pedagogik. Hennes arbetsmetoder växte fram som ett svar på barnens egna behov, uppfostran och en filosofi om alla individers betydelse.
”Jag gillar att det är så lugn och skön stämning på Glaskulan, att personalen respekterar barnens arbete och utveckling, att en konkret inriktning, i det här fallet montessori gör att pedagogerna blir mer engagerade och vet var de ska någonstans.”
Johanna, förälder